Tre av fyra uppger att de har en bra eller mycket bra hälsa. Det visar resultatet från folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011”, som Västra Götalandsregionen har offentliggjort. Men hälsotillståndet varierar inom länet och har starkt samband med ålder och socioekonomiska förhållanden.

Personer med lång utbildning och hög inkomst mår bäst. Sämst mår personer födda utanför Sverige och personer med svag ekonomi, där dubbelt så hög andel uppger dålig hälsa. I nordöstra Göteborg rapporteras högst andel i länet med dålig hälsa.

Förbättring i Fyrbodal

För Fyrbodal har en särskild fördjupande rapport tagits fram.
I området har det över tiden 2005-2011 skett en förbättring av hälsan bland både kvinnor, män och yngre och äldre. Andelen av de svarande med bra hälsa 2011 är högst i Tanum, Vänersborg, Uddevalla och Trollhättan. Den största uppgången mellan 2007 och 2011 har skett i Tanum.

Fyrbodal ligger emellertid under nivån för länet som helhet. En trolig förklaring är att området har en hög andel äldre personer. En rangordning av kommunerna i Västra Götaland efter god hälsa visar att av de tio med sämst hälsa ligger sex i Fyrbodal, främst Dalsland.

Trenden av ökande psykisk ohälsa bruten

Totalt har 16 procent av de svarande angett nedsatt psykiskt välbefinnande, vilket är en svag förbättring jämfört med 2007 då undersökningen genomfördes senast. Undersökningen antyder också att de senaste årtiondenas trend av ökande psykisk ohälsa bland unga kvinnor nu kan ha brutits. Men fortfarande anger var fjärde kvinna 16-29 år ett nedsatt psykiskt välbefinnande.

Gällande Fyrbodal är de kommuner som har en negativ förändring när det gäller psykisk ohälsa Strömstad, Tanum, Bengtsfors och Trollhättan. Av dessa är det dock bara Trollhättan (19 procent) som ligger sämre än regionsnittet (16 procent). Den genomgående bilden är att det är personer i åldrarna 16-29 år som i högst grad upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. Här avviker Trollhättan där personer i åldrarna 30-44 år är den största gruppen och utgör en betydligt högre andel än i övriga kommuner i Fyrbodal.

Fortsatt ökning av övervikt och fetma

Andelen med övervikt eller fetma bland de svarande i Västra Götaland är 48 procent (35 procent övervikt och 13 procent fetma). Det är en ökning med mer än två procentenheter sedan år 2007. Ökningen gäller både män och kvinnor, i åldrarna 45-84 år och avser främst fetma. Övervikt är vanligare hos män än hos kvinnor medan fetma är lika vanligt. Andelen med övervikt eller fetma är högst i Fyrbodal och Skaraborg; områden som har den äldsta befolkningen i länet. Övervikt och fetma är dessutom vanligare på landsbygden än i större tätorter.

När det gäller ohälsosamma levnadsvanor har sedan 2007 en ökning skett i såväl Norra Bohuslän som Dalsland och Trestad. I Dalsland ligger alla kommuner över regiongenomsnittet när det gäller att ha två eller fler ohälsosamma levnadsvanor.

Färre kvinnor röker

I årets undersökning uppger 13 procent av kvinnorna och 12 procent av männen i Västra Götaland att de röker dagligen. För kvinnor är det en minskning med 3 procentenheter sedan 2007. Tydligast är minskningen bland medelålders kvinnor. Rökning är vanligast bland personer med kort utbildning och bland utlandsfödda.

I Fyrbodal noteras en svag minskning av rökning för kvinnor i Dalsland och Trestad, medan nivån för kvinnor i Norra Bohuslän är densamma som 2007.

Många unga avstår tandvård på grund av ekonomin

Knappt 16 procent av de svarande uppger att de avstått från att söka tandvård trots
upplevt behov. Bland unga 16-29 år har var fjärde avstått. Även här finns ett tydligt
samband med socioekonomiska faktorer. Nästan två av tre uppger ekonomi som skäl för
att inte söka tandvård vid behov.

I åldersgruppen 16-29 år har andelen svarande som uppger att de inte sökt tandvård de senaste två åren minskat något på regionsnivå, och i Fyrbodal syns denna minskning tydligt i Trestad. En trolig förklaring till minskningen är regionens satstning på kostnadsfri tandvård för 20-21-åringar (från och med 2012 20-22-åringar).

- Undersökningen visar att hälsan i Västra Götaland är generellt god. Men, det är oroande att skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen består, och i en del fall ökar. Pågående arbete med att ta fram konkreta åtgärder för att minska hälsoklyftorna blir därför extra viktigt, säger Johan Jonsson, folkhälsochef Västra Götalandsregionen.

Resultatet av Hälsa på lika villkor kommer nu att analyseras vidare och sedan utgöra en del av underlaget vid hälso- och sjukvårdsnämndernas arbete med beskrivningar av befolkningens behov av vård, samt nämndernas mål- och inriktningsdokument.

Om folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”

• ”Hälsa på lika villkor” är en nationell enkätundersökning med frågor kring fysisk och psykisk hälsa, levnadsvanor, läkemedelskonsumtion, vårdutnyttjande, tandhälsa, trygghet och sociala relationer samt arbetsmiljö. Sedan 2004 skickas den ut till ett slumpmässigt urval av personer i Sverige i åldrarna 16-84 år. 
• Undersökningen genomförs årligen av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med landsting/regioner och Statistiska centralbyrån (SCB). Västra Götalandsregionen gör vart fjärde år ett tilläggsurval för att få underlag för planering av folkhälsoinsatser.
• Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om människors hälsa och livsvillkor och följa förändringar över tid. 
• Läs mer på webbplatsen www.vgregion.se/folkhalsoenkaten där även rapporten ”Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011” kan laddas ner.