Invasiva främmande arter

Ett fält med  parkslidebestånd och en telefonstolpe i bakgrunden.

Foto: Jennie Aronsson

Främmande arter, djur och växter kommer in i landet genom import eller indirekt som fripassagerare i gods och transporter. När de väl kommit hit kan de hamna i naturen. En del av dem blir där invasiva och påverkar vår biologiska mångfald negativt.

Hindra spridning

Släng aldrig växtavfall i naturen. Växtavfallet kan innehålla invasiva växter som kan spridas och tränga undan inhemska vilda växtarter i närområdet. Även om det du slänger är växter som tidigare inte visat tecken på att sprida sig kan de börja göra det när klimatet blir varmare.

Oavsett om växtavfallet innehåller invasiva främmande arter eller inte så är det inte tillåtet att slänga växtavfall i till exempel skogen. Det betraktas som nedskräpning. Växtavfallet behöver inte ställa till med någon skada eller otrevnad för att det ska vara att betrakta som nedskräpning. Det är alltid förbjudet att sprida de växter som finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter.

Ta bort växter

Lägg växt- och trädgårdsavfall i plastpåsar eller säckar och förslut noga, transportera inte växtavfall på öppen släpkärra. Om det är små mängder kan du kasta det i restavfallet. Är det mycket avfall är det bra att kolla med återvinningscentralen Nolängen om hur och var du ska lämna det. Du kan även lägga växtavfall från invasiva växter i en plastsäck med vatten så att de ruttnar.

Håll koll på vilka växter du köper och ger bort

Om du köper, byter eller ger bort växter se till att de inte finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande växter. På Naturvårdsverket finns översiktlig information om de mest förekommande invasiva främmande arterna som kan dyka upp på din tomt eller i naturen, hur du känner igen dem, vad de ställer till med och hur de bekämpas. Läs mer på Naturvårdsverket om invasiva främmande arter.

Vanliga invasiva arter

Invasiva främmande växter som är EU-listade får inte innehas, säljas, bytas eller transporteras – de är förbjudna helt enkelt. De vanligaste och som du kan stöta på här i Sverige är gul skunkkalla, jättebalsamin och jätteloka.

En närbild av en skunkkalla nära ett vattendrag.

Gul skunkkalla. Frön kan överleva vilande i jorden i åtminstone sex år och sprids långt med hjälp av vatten. Den är EU-listad, därför är du skyldig att ta bort den på din egen tomt. Foto: Naturvårdsverket

En massa jättebalsamin som är i gräset.

Jättebalsamin. Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte orsakar spridning. Lägg inte i kompost eller dumpa i skogen. Den är EU-listad, därför är du skyldig att ta bort den på din egen tomt. Foto: Naturvårdsverket

Blommande jätteloka som är i gräset.

Jätteloka. Får man växtsaften på huden kan det ge svåra brännskador och ärr om huden utsätts för solljus. En planta kan få upp till 100 000 frön. Växten är EU-listad. Foto: Naturvårdsverket

Rekommendationen är att inte sprida några invasiva främmande arter överhuvudtaget. Det finns växter som inte är förbjudna men som kan skada den biologiska mångfalden i Sverige, dit hör till exempel blomsterlupin, parkslide, vresros och kanadensiskt gullris. Vanligaste invasiva främmande arterna du kan stöta på (naturvardsverket.se)

Ett fält fullt av lupinblommor bredvid en skog.

Blomsterlupin. Ta bort den innan den sätter frö. Små plantor kan ryckas upp, annars kan man slå med lie. Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte sprids. Foto: Naturvårdsverket

En närbild av en parkslide

Parkslide. En besvärlig växt att bekämpa. Läs noga på om bekämpning innan du börjar, felaktig hantering eller bekämpning riskerar att leda till ökad spridning. Foto: Naturvårdsverket

En vresros med gröna blad runt sig.

Vresros. Hindra spridningen genom att ta bort blommorna innan de bildar nypon, eller gör soppa på nyponen. Foto: Naturvårdsverket

Gullris som växer på ett fält.

Kanadensiskt gullris. Sprids främst med frön, men små fragment av jordstammen kan också slå rot. Foto: Naturvårdsverket

Rapportera invasiva främmande arter

Rapportera förekomsten av invasiva arter på invasivaarter.nu eller artfakta.se, här krävs att du registrerar dig som användare. Du kan också skicka in förekomster via vårt synpunktsystem.

Ansvar

Myndigheter, kommuner och privata aktörer har alla ett ansvar för att begränsa invasiva främmande arter i Sverige. Generellt är det fastighetsägaren som bär ansvaret.

Ansvarsfördelning för arbetet med invasiva främmande arter (naturvardsverket.se)

Kontakt

Sidinformation

Senast uppdaterad:
6 mars 2026
Publicerad:
10 december 2025