Lyssna
Parkslide - en invasiv art
.jpg)
Kanske har du stött på parkslide i någon av kommunens parker och grönområden? Parkslide är ett exempel på en främmande art som med människans hjälp, både avsiktligt och oavsiktligt, har flyttats till nya miljöer där den orsakar stora problem när de breder ut sig.
De arter som skapar problem är oftast invasiva, det vill säga att de är mycket konkurrenskraftiga och spridningsbenägna. De breder ut sig på andras bekostnad, vilket innebär att inhemska arter trängs undan och riskerar att försvinna från platsen.
Frågor och svar om parkslide
Det finns i dagsläget ingenting som reglerar det juridiska ansvaret för arten. Kommuner eller andra fastighetsägare har därför ingen lagstadgad skyldighet att ta bort parkslide på sina fastigheter, men eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem rekommenderar Naturvårdsverket att man hjälper till att begränsa spridningen.
I närtid kommer vi att genomföra bekämpningsåtgärder på några parkslidebestånd på kommunens mark, i eller i anslutning till känsliga naturmiljöer.
I dagsläget kan kommunen inte hjälpa privatpersoner med sanering eftersom det inte finns några nationella medel avsatta för detta. Det är därmed inte kommunens uppdrag.
Ja, parkslide har bambuliknande stjälkar och stora klargröna blad. När parkslide blommar får de små vita blommor som påminner om fläder.
Nej, i enstaka fall kan däremot parkslide ha en rotutbredning 7 meter längs marken från befintliga skott. Det kan därför vara viktigt att undersöka hur spridd växten är innan eventuella åtgärder sätts in.
Nej, växtgifter är inte alls den enda eller den bästa metoden. Vid fel hantering av växtgifter kan plantan inta en ny form, så kallad bonsaieffekt, som är svårare att bekämpa och därmed rekommenderas ofta andra metoder.
Tyvärr finns det inga studier gjorda i Sverige avseende vilken metod som fungerar. Möjligen kan en kombination av åtgärder vara bäst som att först ta ned bestånden och därefter täcka det med någon typ av kraftig markduk för att förhindra solinstrålning. På markduken kan jord, grus eller något annat tungt material läggas. Förmodligen kommer ändå skott att komma upp men åtgärden kan då upprepas så länge det behövs.
Klippning har visat sig ge negativ effekt som ökad täthet och spridning. Det kan även vara riskabelt att gräva i området om inte en komplett sanering är planerad. Vid kemikalieanvändning finns det stor risk att påverka andra växter negativt samt att vi får en mer resistent form av parkslide.
Avfallet ska läggas i sopsäckar som återförsluts väl och sedan lämnas in till återvinningscentralen Nolängen
Länk till annan webbplats.. Större jordmassor med rötter av parkslide hänvisas till avfallsanläggningar med hantering av miljöfarligt avfall. Det är mycket viktigt att inte lägga växten på någon kompost då risk för spridning finns.
Rapportera helst in förekomsten av parkslide på artfaktas hemsida Länk till annan webbplats..
Invasiva arter är främmande arter som introducerats i nya miljöer och som sprider sig lätt, exempelvis i våra trädgårdar, parker och naturområden. Exempel på arter som orsakar stora problem när de breder ut sig är parkslide, jätteloka, jättebalsamin och spansk skogssnigel, även kallad mördarsnigel.
Vi fortsätter arbetet med att se vad vi kan göra för att förhindra ytterligare spridning och lokalt minska förekomsten, men vi har i dagsläget begränsade resurser att genomföra bekämpningsåtgärder.
Som fastighetsägare är det viktigt att agera. Plantera aldrig invasiva arter i din trädgård. Om du upptäcker en invasiv växt eller spansk skogssnigel så ta bort den direkt. Lägg inte invasiva växter i komposten, utan bränn dem eller lämna dem till förbränning på återvinningscentralen.
På Naturvårdsverkets hemsidan kan du läsa mer om invasiva arter. Länk till annan webbplats.